TARİHSEL BOYUTUYLA İSVEÇ’TE TÜRK DÜNYASI ARAŞTIRMALARININ GELİŞİMİ VE BUGÜNKÜ DURUMU

Yıl 2023, Sayı: 38, 135 - 174, 16.05.2023

Birsel Karakoç

https://doi.org/10.20427/turkiyat.1185943

Cited By: 1

Öz

Bu makale, İsveç’te Türk dünyası üzerine yapılan araştırmaların gelişimini tarihsel bir bakış açısıyla ortaya koyarak günümüzdeki durumu ele almaktadır. İsveç ile Kırım Hanlığı ve Osmanlı Devleti arasındaki diplomatik ilişkiler İsveç tarihinde 1521-1611 yıllarını içine alan ve Vasa Hanedanı olarak bilinen döneme kadar uzanır. Kırım Hanlığı, 1568-1592 yılları arasında hüküm sürmüş olan III. Johan zamanında İsveç ile Doğu Avrupa arasındaki siyasi ilişkilerde önemli bir rol oynamıştır. Türk tarihinde Demirbaş Şarl ismiyle bilinen Kral XII. Karl zamanında ise bu ilişkiler daha da gelişerek devam etmiştir. Makale, tarihi arka planı tartıştıktan sonra Türk dünyası üzerine çalışmaların İsveç’te uluslararası bir araştırma disiplini olarak gelişip bugün bulunduğu noktaya geliş sürecini bir bütün olarak ortaya koymayı amaçlamaktadır. Bu bağlamda, Türkoloji merkezleri, arşivler, kütüphaneler ve yayınlar ele alınacaktır.
Anahtar kelimeler: Türk dünyası araştırmaları, İsveç, Uppsala Üniversitesi, Türkoloji, İsveç Devlet Arşivi.

Anahtar Kelimeler

Türk dünyası araştırmaları, İsveç, Uppsala Üniversitesi, Türkoloji, İsveç Devlet Arşivi

The Historical Development and Current State of Turkic Studies in Sweden

Öz

The article aims to outline the historical development and current state of Swedish research on the Turkic speaking world. Sweden’s diplomatic ties with the Crimean Khanate and the Ottoman Empire date back to the Vasa Period (1521-1611), as it is known in Swedish history. During Johan III’s (1568-1592) reign, the Crimean Khanate had a significant role in the political relations between Sweden and Eastern Europe. During the reign of King Charles XII, also known as Demirbaş Şarl in Turkish history, these relations continued to grow. After addressing the historical context, the article’s focus is on the gradual emergence of Turkic studies as an international study field in Sweden. In this context, Turcological institutions, archives and libraries that possess Turkic material, and publications on Turkic subjects will be presented.

Anahtar Kelimeler

Turkic Studies, Sweden, Uppsala University, Turcology, The National Archives of Sweden

Kaynakça

• Abish, A. (2016). Modality in Kazakh as Spoken in China (Turcologica 107). Wiesbaden: Harrassowitz.
• Ådahl, K. (2006a). The Sultan’s Procession: The Swedish Embassy to Sultan Mehmed IV in 1657-1658 and the Rålamb Paintings. Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul.
• Ådahl, K. (2006b). Alay-ı Hümayun: İsveç Elçisi Rålamb’ın İstanbul Ziyareti ve Resimleri, 1657-1658 (A. Özdamar, Çev.). İstanbul: Kitap Yayınevi.
• Ådahl, K. (Yay.Haz.) (2019). Cornelius Loos in the Ottoman World: Drawings for the King of Sweden, 1710-1711. Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul.
• Agrell, S. (1988). Karolinska krigare berättar. Sven Agrells dagbok 1707-1713 (J. Hultman, Yay.Haz.). Stockholm: Rediviva.
• Aḥmed Midḥat (1307 [1891]). Avrūpā’da bir J̌evelān. İstanbul.
• Aḥmed Refik (1332 [1913]). Memālik-i Osmāniye’de Demirbaş Şarl. İstanbul: Tārīh-i Osmānī Encümeni (Hilal Matbaası).
• Ahmed Refik (1923). Karl Järnhuvud i Turkiet (Memālik-i Osmāniye’de Demirbaş Şarl adlı Türkçe aslından İsveççeye çeviren K. V. Zettersteén). Uppsala.
• Ahmet Mithat Efendi (2015). Avrupa’da Bir Cevelan (N. A. Pala, Yay.Haz.). İstanbul: Dergâh.
• Aktürk-Drake, M. (2015). Phonological Adoption through Bilingual Borrowing: Comparing Elite Bilinguals and Heritage Bilinguals (Doktora Tezi). Stockholm Üniversitesi.
• Arne, T. J. (1927). De äldre förbindelserna mellan Sverige och Turkiet. Hävd och hembygd, 2, 36-48 (Svenska Fornminnesföreningens Årsskrift).
• Babinger, F. (1949). Review of Zettersteén K. V: Türkische, tatarische und persische Urkunden im schwedischen Reichsarchiv, verzeichnet und beschrieben. Oriens, 2, 315.
• Başer, B. ve Levin, P. (2017). Migration from Turkey to Sweden: Integration, Belonging and Transnational Community. London: Tauris.
• Birgegård, U. (2020). J. G. Sparwenfeld and the Oriental Languages. É. Á. Csató, G. Gren-Eklund, L. Johanson ve B. Karakoç (Yay.Haz.), Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays içinde (ss. 103-119). Leiden, Boston: Brill.
• Björkman, W. (1920). Ofen zur Türkenzeit. (Hamburgische Universität. Abhandlungen aus dem Gebiet derAuslandskunde. C. 3). Hamburg.
• Björkman, W. (1928). Beiträge zur Geschichte des Staatskanzlei im islamischen Ägypten. (Hamburgische Universität. Abhandlungen aus dem Gebiet der Auslandskunde. C. 28). Hamburg.
• Björkman, W. (1932a). Die schwedisch-türkischen Beziehungen bis 1800. M. Theodor (Yay.Haz.), Festschrift Georg Jacob zum siebzigsten Geburtstag içinde (ss. 9-23). Leipzig: Otto Harrassowitz.
• Björkman, W. (1932b). Schwedisch-türkische Beziehungen seit 1800. Mitteilungen des Seminars für Orientalische Sprachen an der Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin. Jahrgang 35 içinde (ss. 149-161). Berlin: Walter de Gruyter.
• Björkman, W. (1960). Die Beziehungen zwischen Schweden und der Türkei. Orientalia Suecana, 9, 137-153.
• Björnståhl, J. J. (1780-84). Resa til Frankrike, Italien, Sweitz, Tyskland, Holland, England, Turkiet och Grekland.
• Beskrifven af och efter Jac. Jon. Björnståhl. Efter des död utgifven af C. Ch. Gjörwell. Stockholm: And. Jac. Nordström.
• Bohnacker, U. ve Karakoç, B. (2020). Subordination in Children Acquiring Turkish as a Heritage Language in Sweden. B. Fatih (Yay.Haz.), Studies in Turkish as a Heritage Language (Studies in Bilingualism 60) içinde (ss. 155-204). Amsterdam: John Benjamins.
• Brendemoen, B. (1988). Some remarks on Claes Brodersson Rålamb and his contemporaries. U. Ehrensvärd (Yay.Haz.), Turcica et Orientalia: Studies in Honour of Gunnar Jarring on His Eightieth Birthday, 12 October 1987 içinde (ss. 9-18). Stockholm: Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul.
• Brendemoen, B. (2020). The Eighth International Congress of Orientalists, Held in Stockholm/Uppsala and Christiania (1-14 September 1889), and its Echo in Turkish Literature. É. Á. Csató, G. Gren-Eklund, L. Johanson ve B. Karakoç (Yay.Haz.), Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays içinde (ss. 129-144). Leiden, Boston: Brill.
• Brendemoen, B. ve Johanson, L. (1979). Bibliography of Current Scandinavian Turcological Studies. Turcica. Revue D’études Turques, 11, 254-264.
• Collinder, B. (1939). Reichstürkische Lautstudien (Uppsala universitets årsskrift 1939: 1). Uppsala.
• Csató, É. Á. (1985). Some Aspects of the Syntax of Hungarian and Turkish: A Study in Syntactic Typology. Universitetet i Oslo.
• Csató, É. Á. (2016). Uppsala Üniversitesinde Türkoloji Çalışmaları. Uluslararası Türkçenin Batılı Elçileri Sempozyumu Bildirileri içinde (ss. 95-103). Ankara: TDK Yayınları.
• Csató, É. Á. (2020). Gustaf Peringer and the Karaim. É. Á. Csató, G. Gren-Eklund, L. Johanson ve B. Karakoç (Yay.Haz.), Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays içinde (ss. 93-102). Leiden, Boston: Brill.
• Csató, É. Á., Gren-Eklund, G., Johanson, L. ve Karakoç, B. (Yay.Haz.) (2020). Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays. Leiden, Boston: Brill.
• Csató, É. Á., Gren-Eklund, G. ve Sandgren, F. (Yay.Haz.) (2007). En resenär i svenska stormaktstidens språklandskap: Gustaf Peringer Lillieblad (1651-1710). (Acta Universitatis Upsaliensis, Series C). Uppsala: Uppsala University.
• Csató, É. Á., Johanson, L. ve Zal, Ü. (2014). Profesör Walther Björkman’in Mirası. Türkbilig, 27, 137-153.
• Cullhed, P. (2020). Turkic Cultural Heritage in the Oriental Collections of Uppsala University Library. É. Á. Csató, G. Gren-Eklund, L. Johanson ve B. Karakoç (Yay.Haz.), Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays içinde (ss. 10-35). Leiden, Boston: Brill.
• Demir, N. (2012). Dil Bilimsel Türkoloji ve Lars Johanson. Uluslararası Türkçenin Batılı Elçileri Sempozyumu Bildirileri içinde (ss. 111-126). Ankara: TDK Yayınları.
• Demir, N., Karakoç, B. ve Menz, A. (2014). Turcology and Linguistics: Éva Ágnes Csató Festschrift. Ankara: Hacettepe Üniversitesi Yayınları.
• Eneman, M. (1889). Resa i orienten 1711-1712 (K. U. Nylander, Yay.Haz.). Upsala: W. Schultz.
• Eskhult, J. (2020). Christian Ravius’ Turkic and Semitic Studies and his Work as an Orientalist in the Swedish State Service. É. Á. Csató, G. Gren-Eklund, L. Johanson ve B. Karakoç (Yay.Haz.), Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays içinde (ss. 47-71). Leiden, Boston: Brill.
• Geijer, A. ve Lamm, C. J. (1944). Orientalische Briefumschläge in schwedischem Besitz. (Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademiens handlingar). Stockholm.
• Gren-Eklund, G. (2020). Early History of Uppsala University and the Chair of Oriental Languages. É. Á. Csató, G. Gren-Eklund, L. Johanson ve B. Karakoç (Yay.Haz.), Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays içinde (ss. 1-9). Leiden, Boston: Brill.
• Hällzon, P. (2022). Languages of Healing: Theories, Practice and Terminology within Eastern Turki Medicine in the Late 19th and Early 20th Centuries (Doktora Tezi). Uppsala Üniversitesi.
• Hasselquists, F. ve Linnæus, C. (1756). Iter Palaestinum eller resa til det heliga landet: förrättad ifrån år 1749 til 1752. Stockholm.
• Hedenborg, J. (1843). Resa i Egypten och det inre Afrika åren 1834 och 1835. Stockholm.
• Hedenborg, J. (1939-42). Turkiska nationens seder, bruk och klädedrägter. Stockholm. Spong & Cardon.
• Hedin, S. A. (1917-1922). Southern Tibet. Discoveries in Former Times Compared with my Own Researches in 1906-1908, vol. 1-9, Atlas, Maps 1-2. Stockholm.
• Hedin, S. A. (1921). Resare-Bengt. En levnadsteckning. University of Minnesota: A. Bonnier.
• Hess, W. (1962). Die Werke Sven Hedins. Versuch eines vollständigen Verzeichnisses (Sven Hedin - Leben und Briefe, Vol. I). (Sven Hedins stiftelse: Etnografiska museet). Stockholm: Berling.
• Horniker, A. L. (1951). Review of Zettersteén K. V: Türkische, tatarische und persische Urkunden im schwedischen Reichsarchiv. The Journal of Modern History, 23, 377-378.
• Ims, G. (2020). Conflicted Selves: Ironic Representations of Westernization in Three Twentieth-century Turkish Novels (Doktora Tezi). Uppsala Üniversitesi.
• Jarring, G. (1932). Gustaf II Adolf och tatarerna på Krim. Ny Militär Tidskrift, 5, 306-308.
• Jarring, G. (1933). Studien zu einer osttürkischen Lautlehre. Lund: Borelius & Leipzig: Otto Harrassowitz.
• Jarring, G. (1946-1951). Materials to the Knowledge of Eastern Turki (C. 1-4). Lund: Gleerup.
• Jarring, G. (1964). An Eastern Turki-English Dialect Dictionary (Lunds universitets arsskrift). Lund: Gleerup.
• Jarring, G. (1977). Tjurkologija v Švecii. Sovetskaja Tjurkologija, 3, 94-102.
• Jarring, G. (1986). Claes Brorsson Rålamb. 1600-talsresenär, diplomat och kulturpersonlighet. Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, Meddelanden, 11, 29-44.
• Jarring, G. (1987). Sveriges diplomatiska förbindelser med tatarerna på Krim. M. Bergquist, A. W. Johansson, K. Wahlbäck (Yay.Haz.), Utrikespolitik och historia: Studier tillägnade Wilhelm M. Carlgren den 6 maj 1987. Stockholm: Militärhistoriska förlaget. 83-90.
• Jarring, G. (1991). Prints from Kashghar: The Printing-office of the Swedish Mission in Eastern Turkestan: History and Production with an Attempt at a Bibliography (Transactions 3., yay. Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul). Stockholm: Almqvist & Wiksell.
• Jarring, G. (1994). Svensk Centralasienforskning i ett historiskt perspektiv. S. Rosén ve B. Utas (Yay.Haz.), Det okända Centralasien - en utmaning för svensk forskning içinde (ss. 18-24). Stockholm: Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
• Jarring, G. (1997). Central Asian Turkic Place-names, Lop Nor and Tarim area: An Attempt at Classification and Explanation based on Sven Hedin's Diaries and Published Works. Stockholm.
• Johanson, L. (1971). Aspekt im Türkischen. Vorstudien zu einer Beschreibung des türkeitürkischen Aspektsystems. Uppsala.
• Johanson, L. (1994). Språkvetenskaplig Centralasienforskning. S. Rosén ve B. Utas (Yay.Haz.), Det okända Centralasien - en utmaning för svensk forskning içinde (31-39). Stockholm: Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
• Johanson, L. (1997). In memoriam Walter Björkman (1896-1996). Orientalia Suecana, 46, 5-7.
• Johanson, L. (2001). Discoveries on the Turkic Linguistic Map (Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, Skrifter 5). Stockholm: Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul.
• Johanson, L. (2002). Abschied von Gunnar Jarring. Central Asiatic Journal, 46, 161-167.
• Johanson, L. (2005). Mutmaßungen über schwedische und türkische Runen. L. Hoffmann (Yay.Haz.), Zwischen Polis, Provinz und Peripherie. Beiträge zur byzantinischen Kulturgeschichte içinde (ss. 786-798). Mainz.
• Johanson, L. (2020). Turkic Studies in the Swedish Empire 1632-1718. É. Á. Csató, G. Gren-Eklund, L. Johanson ve B. Karakoç (Yay.Haz.), Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays içinde (ss. 145-166). Leiden, Boston: Brill.
• Johanson, L. (2021). Turkic. Cambridge. Cambridge University Press.
• Johanson, L. (Yay.Haz.) (2023a). Encyclopedia of Turkic Languages and Linguistics. Brill. https://brill.com.
• Johanson, L. (2023b). Jarring, Gunnar. L. Johanson (Yay.Haz.), Encyclopedia of Turkic Languages and Linguistics içinde. Brill. https://brill.com.
• Juntunen, M. ve Schlyter, B. (1999). Nordic Research on Central Asia. M. Juntunen ve B. Schlyter (Yay.Haz.), Return to the Silk Routes: Current Scandinavian Research on Central Asia içinde (ss. 3-21). London & New York: Kegan Paul International.
• Karakoç, B. (2005). Das finite Verbalsystem im Nogaischen (Turcologica 58). Wiesbaden: Harrassowitz.
• Karakoç, B., Turan, F. ve Yıldız, A. (2020). Ottoman and Chaghatay Manuscripts at Uppsala University Library. É. Á. Csató, G. Gren-Eklund, L. Johanson ve B. Karakoç (Yay.Haz.), Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays içinde (ss. 145-166). Leiden, Boston: Brill.
• Karakoç, B. (ty.). İsveç’te Türkoloji. Ö. Emiroğlu (Yay.Haz.), Dünyada Türkoloji (yayınlanacak).
• Károly, L. (2013). Deverbal Nominals in Yakut (Turcologica 96). Wiesbaden: Harrassowitz.
• Károly, L. ve Hällzon P. (2020). Minnesord Mats Müllern. Dragomanen, 22, 3-10. (Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul).
• Kolmodin, C. G. (1999). Johannes Kolmodin i brev och skrifter. Stockholm: Kungl. Vitterhetsakademien.
• Kolmodin, J. (1920). Saīd Mehmed Efendi's berättelse om sin beskickning till Sverige år 1733. Inledning och öfversättning af Johannes Kolmodin (Karolinska Förbundets Årsbok). Stockholm.
• Kurat, A. N. (1943). İsveç Kralı XII. Karl’ın Türkiyede Kalışı ve Bu Sıralarda Osmanlı İmparatorluğu. İstanbul: Rıza Koşkun Matbaası.
• Kurat, A. N. ve Zetterstéen, K. V. (1938). Türkische Urkunden. Herausgegeben und übersetzt. (Monografier utgivna av K. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. 1). Uppsala.
• Mouradgea d’Ohsson, I. (1787-1829). Tableau général de l’Empire othoman, divisé en deux parties, dont l’une comprend la législation mahométane, l’autre, l’historie de l’Empire othoman, 1-3. Paris De l’imprimerie de monsieur.
• Muhaddis, A. (2012). Catalogue of the Persian Manuscripts in Uppsala University Library. (Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis Library). Uppsala: Uppsala University.
• Norberg, M. (1818). Gihan Numa: geographia orientalis, ex turcico in latinum versa a Matth (C. 1). Lund.
• Norberg, M. (1822). Turkiska rikets annaler sammandragne ur dess egna urkunder (C. 1-4). Hernösand: Jonas Svedbom.
• Olach, Z. (2013). A Halich Karaim Translation of Hebrew Biblical Texts (Turcologica 98). Wiesbaden: Harrassowitz.
• Otter, J. (1748). Voyage en Turquie et en Perse: avec une relation des expéditions de Tahmas Kouli-Khan. Paris.
• Östlund, J. (2020). Vid världens ände. Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige. Nordic Academic Press.
• Özdalga, E. (Yay.Haz.) (2006). The Last Dragoman: The Swedish Orientalist Johannes Kolmodin as Scholar, Activist and Diplomat. İstanbul: Kitap Yayınevi.
• Peringer, G. (1691). Epistola de Karaitis Lithuaniæ. W. E. Tentzel (Yay.Haz.), Monatliche Unterredungen einiger guten Freunde von allerhand Büchern und andern annehmlichen Geschichten içinde (ss. 572-575). Leipzig.
• Quennerstedt, A. (Yay.Haz.) (1901). Karolinska krigares dagböcker. Lund.
• Rålamb, C. (1963). Diarium under resa till Konstantinopel 1657-1658. (C. Callmer, Yay.Haz.). Stockholm.
• Rålamb, C. (2013). İstanbul’a Bir Yolculuk 1657-1658 (A. Arel, Çev.). İstanbul: Kitap Yayınevi.
• Raquette, G. (1909). A Contribution to the Existing Knowledge of the Eastern-Turkestan Dialect as it is Spoken and Written at the Present time in the Districts of Yarkand and Kashgar. Journal de la Société finno-ougrienne, 26, 5.
• Raquette, G. (1927). English-Turki Dictionary based on the Dialects of Kashgar and Yarkand. (Lunds Universitets Årsskrift). Lund.
• Raquette, G. (2017). Eastern Turki Grammar, Practical and Theoretical with Vocabulary (Lincom Gramatica 207). Lincom Academic Publishers.
• Riedel, W. (1923). Katalog över Kungl. Bibliotekets orientaliska handskrifter. Stockholm.
• Rosén, S. ve Utas, B. (Yay.Haz.) (1994). Det okända Centralasien - en utmaning för svensk forskning. Stockholm: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
• SBL = Svenskt Biografiskt Lexikon 3 Mayıs 2023 tarihinde (https://sok.riksarkivet.se/sbl/ Presentation.aspx? id=8175 adresinden erişilmiştir.
• Schlyter, B. (1985). Case marking semantics in Turkish (Doktora Tezi). Stockholm Üniversitesi.
• Schlyter, B. (2011). The Turkological Legacy of the Swedish Diplomat Gunnar Jarring. H. Komatsu, Ş. Karasar, T. Dadabaev, G. Kurmangaliyeva-Ercilasun (Yay.Haz.), Central Eurasian Studies: Past, Present, Future içinde (ss. 389-396). Ankara.
• Schlyter, B. N. (2015). Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul. En mötesplats i Eurasiens mitt. Sverige Utanför içinde (ss. 177-200).
• Ståhlberg, S. ve Svanberg, I. (2020). Frederick Hasselquist in Smyrna and Magnesia. É. Á. Csató, G. Gren-Eklund, L. Johanson ve B. Karakoç (Yay.Haz.), Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays içinde (ss. 120-128). Leiden, Boston: Brill.
• Strahlenberg, P. J. von (1730). Das nord- und östliche Theil von Europa und Asia, in so weit solches das gantze Russische Reich mit Siberien und der grossen Tataren in sich begreiffet. Stockholm.
• Strindberg, A. (1889). Notice sur le manuscrit de la première traduction de la Chronique d’Abul-Ghâsi-Behâder. Stockholm.
• Svanberg, I. (1994). Svensk basbibliografi över Centralasien. S. Rosén ve B. Utas, (Yay.Haz.), Det okända Centralasien - en utmaning för svensk forskning içinde (ss. 62-83). Stockholm: Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
• Svanberg, I. ve Westerlund, D. (2016). Muslim Tatar Minorities in the Baltic Sea Region. Leiden: Brill.
• Święcicka, E. (1997). Den diplomatiska trafiken mellan Sverige, Tatariet och Osmanska riket från Gustav Vasas tid till Karl XII. R. B. Andersson (Yay.Haz.), Den nordiska mosaiken. Språk- och kulturmöten i gammal tid och i våra dagar içinde (ss. 291-305). Uppsala universitet: Studentbokhandeln.
• Święcicka, E. (2005). The Collection of Ottoman-Turkish Documents in Sweden. C. Imber, K. Kiyotaki ve R. Murphey (Yay.Haz.), Frontiers of Ottoman Studies: State, Province and the West içinde (C. II, ss. 49-62). London, New York: I. B. Tauris. 49-62.
• Święcicka, E. (2020). Dictionary of Italian-Turkish Language (1641) by Giovanni Molino: Transcripted, Reversed and Annotated. Berlin: Walter de Gruyter.
• Tengberg, E. (1953). Från Poltava till Bender. En studie i Karl XII:s turkiska politik 1709-1713. Lund: Carl Bloms Boktryckeri A-B.
• Tommos, S. (1980). The Diplomatica Collection in the Swedish National Archives (Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet 5). Stockholm.
• Tornberg, C. J. (1849). Codices Arabici, Persici et Turcici Bibliothecae Regiae universitatis Upsaliensis. Lund: Litteris Berlingianis.
• Törnvall, G. (2011). From Khotan and Kashghar, Gunnar Jarring and the Jarring Collection. Stockholm.
• Wahlquist, H. (1994). Svenska forskningsexpeditioner till Centralasien under 1900-talet. S. Rosén ve B. Utas (Yay.Haz.), Det okända Centralasien - en utmaning för svensk forskning içinde (25-30). Stockholm: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
• Westrin, T. (1890). Turcica: Förteckning öfver i Riksarkivet förvarade ministeriella handlingar. C. T. Odhner (Yay.Haz.), Meddelanden från Riksarkivet XIV içinde (411-422). Stockholm.
• Wiklund, K. B. (1989). Transcription of Geographical Names in Central Asia. S. Hedin vd. (Yay.Haz.), Scientific Results of a Journey in Central Asia 1899-1902 içinde (C. 2, ss. 647-660).
• Zal, Ü. (2014a). Uppsala Üniversitesinde Bulunan Türkçe Eserler. N. Demir, B. Karakoç ve A. Menz (Yay.Haz.), Turcology and Linguistics. Éva Ágnes Csató Festschrift içinde (ss. 479-490). Ankara: Hacettepe Üniversitesi Yayınları.
• Zal, Ü. (2014b). The Heritage of Prof. Dr. Walther Björkman. Uppsala University Library. Zetterstéen, K. V. (1930-1935). Die arabischen, persischen und türkischen Handschriften der Universitätsbibliothek zu Uppsala. (Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis). Uppsala: Uppsala University.
• Zetterstéen, K. V. (1936). Svenska Riksarkivets orientaliska urkunder. Historisk Tidskrift, 56, 71-81.
• Zetterstéen, K. V. (1941). Turkiska studier i Sverige. Lychnos. Lärdomshistoriska samfundets årsbok içinde (ss. 1-27). Uppsala & Stockholm.
• Zetterstéen, K.V. (1945). Türkische, tatarische und persische Urkunden im Schwedischen Reichsarchiv, verzeichnet und beschrieben. Uppsala.
• Zetterstéen, K. V. (1952). De krimska tatarernas diplomatiska korrespondens med den svenska regeringen. Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala. Årsbok 1952 içinde (ss. 7-16).