KIZ VE ERKEKLERİN OKULDAKİ BAŞARI NOTLARI AÇISINDAN SÖZLÜ VE YAZILI DİL BECERİSİ ÜZERİNE ÖZ DEĞERLENDİRME YAPMALARININ ÖNEMİ

Öz

Bu çalışma hem kızlar hem de erkekler olmak üzere öğrencilerin okuma, yazma ve konuşma becerileri üzerine öz değerlendirmelerinin zorunlu okuldaki farklı derslerde alınan notları öngörme şekline odaklanmaktadır. Çalışmayı destekleyici materyal, 2003 yılında İsveç zorunlu okulunun dokuzuncu sınıfındaki (15-16 yaşında) 6,788 öğrenciye uygulanan bir ankettir. Sonuçlar okuma, yazma ve konuşmadan oluşan üç okuryazarlık becerisinin notları kestirmede etkili olduğunu ancak değişik konularda ağırlığın biraz farklı olduğunu göstermektedir. İsveç dilinde notları öngören temel olarak yazma becerisinin öz değerlendirmesiyken, diğer teorik konularda baskın olan öğrencinin okuma becerisini kendi kendine değerlendirmesidir. Kızların ve erkeklerin okuma, yazma ve konuşma becerilerini nasıl değerlendirdikleri arasında anlamlı bir fark vardır. İyi bir sözel becerisi olduğunu düşünen erkekler İngilizce ve matematikte dezavantajlı durumdadırlar.
Anahtar Sözcükler: Öz değerlendirme, Okuryazarlık becerileri- okuma, yazma ve konuşma becerisi, cinsiyet.

Anahtar Kelimeler

• Öz değerlendirme, Okuryazarlık becerileri- okuma, yazma ve konuşma becerisi, cinsiyet

Kaynakça

1. Airasien, P. W. (2005). Classroom assessment – Concepts and applications. New York. McGraw Hill.
2. Ahlgren, R-M. (1991). Skolelevers självvärdering. Stockholm Institute of Education, Department of Educational Research. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
3. Davies, G., & Thomas, M. (1989). Effective schools and effective teachers. Boston: Allyn & Bacon.
4. Dysthe, O. (2000). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
5. Emanuelsson, J. (2001). En fråga om frågor. Hur lärares frågor i klassrummet gör det möjligt att få reda på elevernas sätt att förstå det som undervisningen behandlar i matematik och naturvetenskap. Göteborg Studies in Educational Science, 168. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
6. Eriksson Gustavsson, A-L. (1998). Att läsa – ett behov, ett krav, en nödvändighet. En analys av den första internationellt jämförande studien av vuxnas förmåga att förstå och använda skriftlig information. International Adult Literacy Survey. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi.
7. Eriksson Gustavsson, A-L. (2002). Att hantera läskrav i arbetet. Om industriarbetare med läs- och skrivsvårigheter. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Akademisk avhandling.
8. Garton, A. & Pratt, C. (1989). Learning to be literate. The development of spoken and written language. Oxford: Basil Blackwell Ltd.

9. Golombok, S. & Fivush, R. (1994). Gender development. Melbourne: Cambridge University Press.
10. Harter, S. (1999). The construction of the self. New York: Guilford Press.
11. Harter, S. (2006). The self. In: N. Eisenberg (Ed.). Handbook of child psychology. Social, emotional and personality development. New York: John Wiley & Sons, Inc. Vol. 3, pp. 505-570.
12. Lundberg, I. & Miller Guron, L. (2000). Dyslexi – hur formas ett handikapp? I S.G. Carlsson, E. Hjelmqvist & I. Lundberg (red.), Delaktig eller utanför. Psykologiska perspektiv på hälsa och handikapp (s. 205-230). WS Bookwell Finland: Boréa.
13. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. (1998). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
14. OECD (1995). Literacy, economy and society. Paris: Head of Publication Service, OECD.
15. OECD (1997). Literacy skills for the knowledge society. Further results from the International Adult Literacy Survey. Paris: OECD Publications.
16. OECD (2000). Literacy in the information age. Final report of the International Adult Literacy Survey. Paris: OECD Publications.
17. PISA (2004). Pisa 2003 - svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket, Rapport 254.
18. PISA (2007). Pisa 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera – natruvetrenskap, matematik och läsförståelse. Stockholm: Skolverket, Rapport 306.
19. Riis, U. & Jedeskog, G. (1997). Pedagogik, teknik eller ekonomi? Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
20. Samuelsson, J. (2007). Student Teachers' Experiences with Math Education. Essays in Education, 19, 67-84.
21. Skolverket (2004) NU 2003. Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Stockholm: Skolverket, Rapport 250.
22. Smith, S.D., Pennington, B.F., Kimberling, W.J., Fain, P.R., Ing, P.F. & Lubs, H.A. (1986). Genetic heterogeneity in specific reading disability. American Journal of Human Genetics, 39, 169.
23. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm. Prisma.
24. Taube, K. (1989). Läsinlärning och självförtroende. Kristianstad: Rabén & Sjögren.
25. Tholin, J. (2005). Betygssättning, strömmingsstekande och kemilaborationer. Didaktisk tidskrift 15, nr 1-2, 2005, 19-26.
26. Utbildningsdepartementet [Ministry of Education] (1994). Kursplaner för grundskolan. Stockholm: Skolverket.
27. Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring? – en kunskapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Skolverket.